HemEn vecka - idag
Idag är det 7 dagar sen jag började med flytet. Det blev lite fusk i helgen, åt några Quornbitar ("kött" som vegitarianer äter, gjort på svampprotein) och så tog jag lite av sambons gräddfilsdipp till det. Saknar att TUGGA!! :(
I övrigt har jag jobbat hela helgen så det har flutit på bra. Haha. Flutit - flyta. Fattar ni? :p Ska jobba idag med och har precis tagit dagens första shake. Blev sent idag, men skönt det... så man har dom 3 andra kvar lite längre ikväll.
Jag funderar på att beställa hem lite andra smaker Modifast. Och kanske chokladpudding också? Så det i alla fall inte blir helt flytande... *funderar* Har bara choklad hemma. Och börjar tröttna. Nehepp, Modifast hemsida nästa!
Våg-resultat efter 4 dagars flyt
Ja, nu blir det ju mycket uppdatering just kring flytet - men det är ju så det kommer bli. Jag går ju igenom olika "skeden", och just nu är jag ju i flyt-skedet :) Hoppas ni har tålamod med det.
Hur som helst så ställde jag mig på vågen i morse. Den stannade på 80,3 kg (startade på 82 kg) Det innebär att jag gått ner 1,7 kg på 4 dagars flyt. Måste väl ändå vara ganska så bra, även fast jag gärna sett att det varit mer ;) Såklart. Tror ni jag fixar minus 2 kg till på måndag?? Hoppas.
Har inte motionerat nåt alls, får lite dåligt samvete över det, men ska försöka skärpa mig framöver....
Dag 4
Så var vi redan inne på dag 5 med flytet. Tror jag ska väga mig i morgon, för att kolla läget. Jag väger mig alltid på samma tid, samma plats och naken & nykissad (ursäkta den ingående informationen) - allt för att jag inte "ska ha något att skylla på" :)
Har precis druckit upp dagens sista dryck, den är verkligen kanongod! Tur det... Motionen har det inte blivit mycket av, tyvär. Inte skoj när det är så kallt ute! :( Men, jag hoppas såklart jag har gått ner lite ändå. Håll tummarna så kommer resultatet i morgon. Trevlig helg!
Dag 3
Jahapp, så är man inne på dag 3 med endast Modifast. Även kallad helvetesdagen. Idag ska vara den värsta dagen innan suget på mat och div. sötssaker sedan lättar. Jag kan inte säga att jag är direkt sugen på det längre (faktiskt!) men visst hade det varit nice att få TUGGA nåt. Men, ett tag till kan jag absolut hålla ut!
Jag hoppade upp på vågen i morse och hör och häpna, den stannade på 80,5 kg! När jag vägde mig i måndags vägde jag 82 kg! VET att det är mycket vatten - men det kvittar! Det är stort MINUS och det peppar mig på resans väg....
Dålig andedräkt
Tror jag har kommit in i ketos (Ketos uppstår när det frigörs mer fettsyror än vad kroppen hinner med att förbränna) och andedräkten är inte att skoja med! Usch. Undra vad man kan göra åt saken? Tips, nån?
Flytande - dag 2
Höll på att smälla av när sambon plockade fram stora CHIPS-skålen när vi skulle se på film igår!! Fy så elakt. Jag kan visserligen inte tvinga honom att sluta äta gott, men kanske kunde han respekterat det på första dagen av mitt flyt i alla fall? Jaja. Jag höll mig till mitt vatten, min frostiga Modifast-glass (se inlägget nedan) och en kopp BULJONG!
Hällde 2,5 dl rykande, hett vatten i en kopp - sedan la jag i en fyrkant grönsaksbuljong. Lovely! Fantastiskt gott. Hoppas min leverans från Modifast kommer idag. Då har jag så jag klarar mig i ca 2 veckor framöver....
Chokladglass? Uppdate; Resultat!
Har lagt en färdigshakad choklad-Modifast i frysen. Läste nämligen att det gick att göra, och att sedan äta den som "glass". Kanske blir det gott? Värt att testa iaf! *jag återkommer med resultat
Det var INGEN HIT!! (tyvär!) Smakade bara FROST!
Så chokladsmaken försvann! :S Jahapp, men nu är det testat iaf! :)
Jahapp, here we go!
Den hemska och bittra sanningen avslöjas. Jag. Tagit igår, den 23 Januari 2011, en dag innan flyt. 114 cm runt midjan (naveln) och 82 kg tung. Suck. Hoppas verkligen kunna lägga upp en bild med mindre "jag" på inom kort. Hoppas, hoppas....
I morgon börjar jag flyta
Så var det dags. I morgon börjar jag flytet lite smått. Jag har beställt hem en hel del Modifast som jag hoppas kommer så fort som möjligt. Beställde från deras hemsida eftersom det är mycket billigare än att handla det på apoteket! Har dock köpt hem så jag klarar mig i morgon.. 4 stycken / dag är det sagt. Det fixar jag nog! :)
Berättade för föräldrarna igår
Igår tog jag mod till mig och berättade om mina tankar kring operation, för mina föräldrar. De höll på att tappa hakan! Min mamma reagerade först ganska negativt och skakade mest på huvudet. Pappa var mest tyst, men sa ett par stöttande ord.
Jag hade skrivit ut patientinformationen på 30 sidor som jag la fram till mina föräldrar, så de fick skumma igenom det och ställa frågor. Jag hade även med mig mitt häfte, så de hade varsitt att läsa ifrån, och mamma tog såklart mitt - där operationstiden stog.
8 Mars?? Jaha, då behöver vi ju inte fira dig med tårta.....
Vi pratade mycket om risker, mamma är så rädd att det ska hända mig något. "Dör du så slår jag ihjäl dig, bara så du vet"... sa hon. Älskade mamma ♥ Det kommer gå bra. Bättre än bra. Det finns fler risker med att vara överviktig, kontrade jag med...
Jag gav henne adressen till världens bästa forum ang Gastrick Bypass: www.viktop.se Där hittar hon allt! Och hon får lättare att se hur positiv operationen faktiskt ÄR. Åh, jag är så glad. Har längtat ihjäl mig efter att få berätta för dom ♥
Jag hade skrivit ut patientinformationen på 30 sidor som jag la fram till mina föräldrar, så de fick skumma igenom det och ställa frågor. Jag hade även med mig mitt häfte, så de hade varsitt att läsa ifrån, och mamma tog såklart mitt - där operationstiden stog.
8 Mars?? Jaha, då behöver vi ju inte fira dig med tårta.....
Jag fyller nämligen år 2 dagar efter operationen. Och NEJ, det behöver ni ju inte! (vad skulle jag säga, lixom?)
Min mamma har också kämpat med sin vikt så hon vet hur det är att vara överviktig. Efter ett tag var hon också väldigt stöttande och sa att hon förstod mig - att det ÄR jobbigt att vara överviktig, på alla plan.
Vi pratade mycket om risker, mamma är så rädd att det ska hända mig något. "Dör du så slår jag ihjäl dig, bara så du vet"... sa hon. Älskade mamma ♥ Det kommer gå bra. Bättre än bra. Det finns fler risker med att vara överviktig, kontrade jag med...
Jag gav henne adressen till världens bästa forum ang Gastrick Bypass: www.viktop.se Där hittar hon allt! Och hon får lättare att se hur positiv operationen faktiskt ÄR. Åh, jag är så glad. Har längtat ihjäl mig efter att få berätta för dom ♥
Bedömnings-mötet
Vi åkte som sagt mot Kristianstad och Aleris igår morse vid 06.30. Ca 8.15 svängde vi in på Centralsjukhusets parkering och efter ett toa-besök åkte vi upp till våning 7 och avdelning 72 - gissa om jag var nervös!
Efter det fick jag träffa underbara sköterskan Bodil, som antecknade min vikt, längd och omfång runt magen. Hon frågade även om min maxvikt, 101 kg.....
Längd: 152,5 cm
Va? vad sa du sa du? Är det DETTA jag legat sömnlös över i en veckas tid? Detta jag varit SÅ nervös inför? Detta jag övat upp ett försvarstal för? Prisa herren, jag blev GODKÄND!!
2 kg (?!) ska jag gått ner på 2 veckor - piece of cake för mig som bantat hela mitt liv!
Jag fick gå in till receptionisten direkt, trots att jag var 20 min tidig. Där fick jag lite info om hur dagen skulle se ut samt en faktura för besökskostnaden (180 kr) Jag fick också en plastficka innehållandes en bunta papper med info om, inför och efter operationen och recept på sprutor och omepazol.
Efter det fick jag träffa underbara sköterskan Bodil, som antecknade min vikt, längd och omfång runt magen. Hon frågade även om min maxvikt, 101 kg.....
Längd: 152,5 cm
Vikt: 84 kg
Omfång: 101 cm
Efter det fick jag gå in till besöksrummet, där vi alla sedan samlades. 6 stycken var vi på gruppinformationen, jag, en ung tjej med tolk, en medelålders tjej och sedan tre killar. Kirurgen, Sven, gick igenom en massa information med både bildspel och en liten video. Sedan kom sköterskan in och pratade lite information ang. kosten och så.
Sen var det dags för enskilt samtal med kirurgen. Jag gick in näst sist, och hade innan dess fått reda på att alla före mig blivit Godkända och att de skulle gå ner ca 8 kg samt 10 kg innan OP-tid i mars. Jikes, tänkte jag. Det är ju mycket! :S
Hur som helst så var det inga problem inne hos kirurgen Sven. Han frågade lite om min viktresa, min maxvikt och vi gick igenom provsvaren från då jag lämnade blod på vårdcentralen här hemma. Han tog även blodtryck och lyssnade på hjärtat - Det såg bra ut och han sa att jag verkade ju helt klar i huvudet; Tack för den, svarade jag och vi skrattade gott ihop.
Är det här något för dig? Frågade han. "Ja, jag tror det... eh.... VET det", kom jag på mig själv att säga. Jag kan ju inte verka osäker... Det tror jag med och då tycker jag vi bokar in det hos Bodil och så syns vi ju snart igen.
Va? vad sa du sa du? Är det DETTA jag legat sömnlös över i en veckas tid? Detta jag varit SÅ nervös inför? Detta jag övat upp ett försvarstal för? Prisa herren, jag blev GODKÄND!!
2 kg (?!) ska jag gått ner på 2 veckor - piece of cake för mig som bantat hela mitt liv!
Han skickade mig vidare till än en gång, underbara Bodil, som bokade in mig för Operation den 9 Mars. Vi pratade lite när hon plötsligt utbrast; 2 kg? Ska du bara gå ner 2 kg?? Det har jag ALDRIG varit med om innan....! Men du, gå ner så mycket du bara kan. Det är lika bra att kroppen ställer in sig på viktnedgång och du vet ju att.. man kan ju bli "inringd pga återbud" så det är lika bra att sätta fart direkt :) Absolut!
Sen var det bara att åka hela vägen hem igen. Denna resan med världens lyckorus, istället för världens ångest. Underbart lycklig, är vad jag är!
GODKÄND!!!!! :D :D :D
Det gick KANON på mötet idag!!
Fantastiskt skönt och den 9 MARS är det min tur att opereras!! 2 dagar innan min födelsedag ;)
Kunde inte bli bättre och jag behöver bara gå ner 2 kg tills dess (med är rek. att gå ner så mycket som möjligt ändå) Har ju flera veckor på mig men tänker ändå börja nu, på måndag. Äta lite modifast och nåt mål vanlig, men hälsosam, mat.
Det kan ju bli så att jag blir inringd också, om det uppstår nåt återbud. Eftersom jag bara har 2 kg ner så är jag först ut på återbudslistan.
Nu ska sambon och jag på bio. Är barnlediga tills i morgon ♥ Skriver mer om hur bedömningen gick till i nästa inlägg. TACK TILL ALLA ni som hållt tummarna för mig idag!
Fantastiskt skönt och den 9 MARS är det min tur att opereras!! 2 dagar innan min födelsedag ;)
Kunde inte bli bättre och jag behöver bara gå ner 2 kg tills dess (med är rek. att gå ner så mycket som möjligt ändå) Har ju flera veckor på mig men tänker ändå börja nu, på måndag. Äta lite modifast och nåt mål vanlig, men hälsosam, mat.
Det kan ju bli så att jag blir inringd också, om det uppstår nåt återbud. Eftersom jag bara har 2 kg ner så är jag först ut på återbudslistan.
Wiii!!! är Överlycklig!
Nu ska sambon och jag på bio. Är barnlediga tills i morgon ♥ Skriver mer om hur bedömningen gick till i nästa inlägg. TACK TILL ALLA ni som hållt tummarna för mig idag!
Guuuuud!
Alltså! Bara några timmar kvar innan vi kör mot Kristianstad för att gå på bedömningsmötet. Är SÅ nervös!! Åker som sagt kl 06.30 - eftersom mötet är kl 9.00. ÖNSKA MIG LYCKA TILL!!! Håll tummarna.
Hoppas man får sova nåt i natt nu med. Tankarna snurrar. Och hoppas barnen håller sig lugna :p
Promenadband, Attract
Funderar förresten på att köpa ett promenadband från Attract, 3990 kr kostar det. Nån som testat?
Onsdag idag..
Så var det bara onsdag och torsdag kvar, idag och imorgon alltså. 2 dagar. Sen smäller det!
Jag har väl egentligen inte så mycket att skriva. Jag är ledig idag och i morgon jobbar jag mellan 12-19.30. Sen är det fredag! Vi kommer ju åka här ifrån direkt efter vi lämnat barnen på dagis vid 06.30 på fredag morgon. Sen tar det ca 2 timmar till Kristianstad från oss. Hoppas vi hinner? Ska ju hitta parkering, sjukhus och avdelning också....
Dock kan vi ju inte lämna barnen tidigare eftersom dagis öppnar först då. Äh, vi kommer nog fram i tid ändå.. :) Sambon ska som sagt följa med och det känns tryggt. Han är (förutom hans chef också då, hmf!) den enda som vet om att jag ens funderar på denna operationen. Men, blir jag godkänd på fredag så kommer jag berätta för mina föräldrar och syskon redan på lördag - kan inte hålla mig!
När berättade ni? Och har ni berättat för "alla" eller bara de som står er närmast?
3 dagar kvar
.. förutom idag är det alltså bara 3 dagar kvar tills jag är i Kristianstad och på bedömningsmötet.
Är urnervös! :S
Jag har idag beställt hem ett prova på paket från Modifast hemsida. Där fick man smaka 3 olika smaker genom att endast betala porto på 29 kr. För hur som helst, OM jag nu inte skulle bli godkänd, så måste jag ju ner i vikt. Jag bara måste. Känner mer och mer att jag verkligen inte kan leva såhär längre. Har faktiskt inte provat Modifast innan, men alla andra pulverdieter har jag gått på :p
Såg förresten att man som kvinna inte bör ha ett omfångsmått mer än 80 cm - jag har 114 cm *gulp* Helgen gick snabbt, då jag jobbade både lördag och söndag. Måtte det bli fredag snart....
Snabb resa, sticker i ögonen..
Ja. Precis SÅ har jag uppfattat det. Jag törs knappt yttra mig om att min resa hittils endast tagit knappa 2 månader. Runt 3 OM och när jag isf blir opererad. För detta sticker i andras ögon. I ögonen på de som fått vänta länge, utan att få tid till bedömning...
Jag kan förstå att man känner sig besviken och tycker det är piss att det går snabbare för vissa. Absolut, visst förstår jag det alltid! Däremot kan jag INTE förstå varför man ska börja "klaga" på personen i fråga; alltså mig. JAG har personligen inte gjort något för att "få tränga mig före" i kön. Jag har inte tjatat, hotat, bönat eller bett om att min resa ska få gå snabbare - än någon annans. Skulle aldrig falla mig in! (om jag inte var dödligt sjuk möjligen!)
Den 29/11 skickades min remiss från Vårdcentralen - och nu den 21/1 får jag komma på bedömningsmöte. Nästan exakt 2 månader har det tagit, då det dessutom varit julledigt där emellan. Detta med hjälp av vårdgarantin, som ju så gott som ALLA kan ta hjälp av (inte de i Dalarnas län, vad jag har förstått?)
Jag tycker det är oerhört trist att vi inte kan glädjas MED varandra istället, vi som är på samma resa... Jag går inte och är bitter på de som redan har opererats och nått sin normalvikt. Lixom.
Tråkigt. Tråkigt. Förutom idag är det i alla fall bara 6 dagar kvar tills bedömningen är för min del. Så SJUKT spännande!! :)
9 dagar kvar
Det är ungefär det som snurrar i mitt huvud dagarna i ända. Operationen. Bedömningsmötet. Vad kommer hända? Blir jag godkänd eller inte? Om inte, vad gör jag då? :S
Jag lusläser artiklar, läser om andras komplikationer, tvekar, längtar, blir rädd, vill.... Tankarna är många. Fick klartecken från sambon idag, han får ledigt från jobbet så att han kan följa med mig till Kristianstad. Underbart. Frågade vad han hade sagt för anledning, varpå han svarade; Jaaa, jag sa ju vad vi skulle göra. Eller, vad du planerar att göra.. MEN, la han till snabbt när han såg min sura nuna, han har ju tystnadsplikt.....
Trodde jag skulle slänga ut karl-jäklen ur huset! Han VET hur känsligt det här är för mig. Jag har inte berättat om det här för NÅGON ANNAN - än just honom. Inte mina föräldrar (som jag står väldigt nära annars), inte för någon! Han visste att jag inte ville berätta - ändå är det det första han gör, berättar för sin chef! Varför sa han bara inte att det var ett väldigt viktigt läkarbesök? Varför berättade han ingående och varför sa han att JAG skulle dit? Kunde han inte dragit till med att han själv behövde till tandläkaren, eller vad f*n som helst??
Är jag löjlig? Dum? Inte vet jag. Jag börjar bli knäpp av det här. Vill bara veta, vill bara ha det gjort! Besviken är jag i alla fall... väldigt besviken. Och ensam i mina tankar som rör en operation....
Jag
Jag tänkte då berätta lite löst om vem jag är, vill inte bli för personlig men inte heller helt anonym. Jag är 25 år och bor i Blekinge tillsammans med min underbara sambo och våra 2 små barn. En som snart fyller 4 år och minstingen är 2,5 år.
Jag har väl egentligen alltid "varit lite större än alla andra", redan kring 11-års ålder. Min längd stannade på ynka 152 cm, vilket innebär att "fettet" sätter sig på magen (lite armar och lår) men främst mage. Detta i sin tur innebär att man nu ser ut som en boll - det finns ju ingen längd att "dra ut" det på.....
Min maxvikt uppnådde jag som gravid, 152 cm kort och vägde 104 kg. Hade panik! Kunde inte röra mig eller nånting. Tur att mycket av det försvann när barnet var ute. Vikten stannde på 89 kg. Och det är nästan där jag är idag. Idag väger jag nämligen ca 85 kg, på tok för mycket alltså och jag tror en bra vikt för mig hade legat kring 55 kg.
Eftersom jag "bara" väger 85 kg innebär att jag ligger i riskzonen för att INTE bli godkänd för en operation. Mitt landsting har dock BMI gräns på 35 - vilket jag preciiis snittar. Hoppas dock att läkaren tar med mitt midjemått (som är på ca 110 cm) och att det finns diabetes typ 2 i släkten. Hoppas, hoppas.
Min resa hittils...
Jag ringde min vårdcentral den 15/11 och förklarade min situation, och min önskan; en operation. Sköterskan kunde se min "viktresa" genom de 3 senaste åren i min journal, då jag haft kontakt med dietister, jag har vägt mig konternueligt under en period hos en läkare en gång i månaden, jag har fått reductil och Xenical utskrivet.... You name it!
Sköterskan gav mig en läkartid veckan därpå som jag var tvungen att tacka nej till eftersom vi var utomlands vid det tillfället. Fick tid den 29/11 2010 istället.
Usch så illa jag mådde den morgonen jag skulle dit. Var SÅ nervös! Vikten är ju ett väldigt känsligt ämne och jag bad till gud att jag skulle få en förstående läkare - och det fick jag!
Vi pratade lite och jag fick berätta om alla tusentals gånger jag försökt kämpa ner min vikt. Camebridge, nutrilett, sjukhussoppan, GI-metoden, LCHF, viktväktarna.... Funkar ett tag, innan jag går upp det igen + några kg till!
Jag fick sedan berätta om sjukdomar i släkten, en kusin och en morbror till mig har diabetes typ 2 - något jag absolut inte själv vill drabbas av (såklart!) Jag fick tillsist väga och mäta mig. Jag blev godkänd för "kriterierna" som landstinget följer, och remissen skickades.
Den 12/8, alltså 9 dagar efter att remissen blivit skickad från vårdcentralen, ringer jag upp dom för att höra VART de skickat den. Glömde fråga det då jag var där på besök... Karlshamns lassarett, blev svaret. Ringde dit för att dubbelkolla att den kommit fram, och det hade den! Väntetid? MINST 6 månader. Tjena!
Bad att få åberopa vårdgarantin och fick telefonnumret till Aleris i Lund. "Ring och hör hur deras väntetid ser ut, innan vi åberopar garantin", gav den snälla sköterskan mig som svar.
Ringde såklart Aleris i Lund, som sa att de opererar MÅNGA i mitt län (Blekinge) och att väntetiden med största sannorlighet är mindre hos dom. "Så åberopar du garantin", tyckte hon.
Så jag ringde tillbaka till Karlshamn och åberopade vårdgarantin, och min remiss skickades till Aleris i Lund. Därmed var jag alltså struken från Karlshamns väntelista och stog på kö i Lund i stället..
Den 21/12 (alltså 13 dagar efter att min remiss blivit skickad från Karlshamn - Lund) så ringer jag Lund för att höra om min remiss kommit fram. Det har den! Sköterskan i andra luren frågar om jag inte hellre vill hamna på Aleris Kristianstad, eftersom jag borde ha närmast dit, och utan att tänka på om det är till min fördel eller annat, svarar jag JA.
TUR att jag gjorde det! För sköterskan bokade sedan in mig, direkt över telefon, till ett bedömningsmöte till Aleris Kristianstad den 21/1 2011 = vilket innebär exakt en månad från det datumet! Och inte ens 2 månader från det att remissen skickats från Vårdcentralen!
Den 23/12, dagen innan julafton alltså, fick jag en remissbekräftelse i brevlådan. En broschyr om vad operationen handlar om, om hur den går till osv. Information om själva bedömningsdagen och papper till vårdcentralen, som jag måste till för att ta prover innan jag kommer till bedömningsmötet.
Den 3/1 gick jag till vårdcentralen och lämnade prover. 8 rör fyllde dom med blod! Men det gick snabbt och smidigt. De är nu skickade till Aleris i Kristianstad, och jag antar att de kommer kontrolleras då jag är där på mötet
Så här är jag nu. Väntar och väntar... Idag är det exakt 2 veckor kvar tills jag ska dit. åh, vad jag längtar!! Hoppas hoppas hoppas jag blir godkänd där - för då händer det ju verkligen!!
Första inlägget då :)
Här kommer jag skriva om min resa mot att få tillbaka mitt liv. Genom att bli normalviktigt. En Gastric Bypass operation via landstinget, det är där min resa börjar. '
Jag väntar nu på att få komma till ett bedömningsmöte på Aleris, Kristianstad. Dit ska jag den 21 Januari 2011. Superspännande! Jag kommer berätta mer om min resa, en annan dag. Nu blir det film med sambon ♥
