9 dagar kvar
Hej! :)
Jag har haft det väldigt nervöst som nyopererad. Upplever det smått skrämmande att prova äta nu, men försöker övervinna rädslan. För man måste ju äta. I början hade jag problem med att jag var aldrig hungrig, och idag har jag haft en dag då jag är hungrig hela tiden. Men vet med mig att det är för att jag ätit för dåligt dom senaste dagarna. Har haft svårt att få i mig så mycket som jag ska. Men det blir sakta men säkert bättre. Har läst för mycket om dumping, om att det skulle vara en nära döden upplevelse, vilket gjort mig lite rädd för nu när man ska börja äta.
Tar en dag i taget, provar på det som känns okej, än så länge har jag bara ätit sådant som är väldigt lätt tuggat, man vågar väl mer allt eftersom kan jag tänka mig :)
Ångrat mig har jag inte gjort. Kan ibland känna vad har jag gjort?! Men det är just när jag får lite "ångest" över ätandet. Men nej, ångrar mig absolut inte. Men det är svårt att lära in allt nytt, man får helt enkelt ge det den tid det tar. Jag tar allt i min takt.
Ska verkligen hålla tummarna för att du blir godkänd! Jag vet hur nervös man är när man går och väntar. Jag skulle egentligen fortfarande gå och vänta.. Men fick en kallelse till kirurgen för att prata om operation av min galla, har haft fruktansvärda gallstensanfall i 1½ års tid. Och då tog jag upp det med GBP också, för jag hade läst om att man kunde göra båda operationerna samtidigt. Och jag var en alldeles utmärkt kandidat, så han satte upp mig för båda operationerna samtidigt. Har du väntat länge? Här där jag bor är väntetiderna normalt väldigt långa.
Kram och lycka till!
Hej!
Håller tummarna för att du blir godkänd :)
klart du blir
Du får jättegärna lägga mig bland dina "favoriter".
Lägger upp dig på min sida, är det ok?
Jag har inte vägt mig sen jag var hos dietisten i somras, men kan absolut inte tänka mig att jag har gått ner nåt i vikt. Och då låg mitt bmi på nästan 44. Hjälp det är ju jätte högt, får panik när jag tänker på det.
Ett stort Lycka till på bedömningen!
Kram
Hej!
Förstår att du blev arg på din man. Skulle jag också blivit. Har själv inte berättat för någon mer än maken heller.
Kram
Hej Snuttan!!!
Jag förstår din frustration över din pojkvän, men förstår faktiskt om han inte vill ljuga inför sin chef, som dessutom har tytnadsplikt...
Att du är nervös och har det jobbigt det förstår jag, jag var där bara för några dagar sedan :)
Men nu efter operationen så mår jag helt fantastiskt, svullen mage och 5 plåsterlappar skvallrar om en operation, men jag har inte haft ont och mår oförskämt bra...
Du skall se att det löser sig. Och förlåt din pojkvän, han vill ju vara med och stötta dig...
Kram